Inatt var det inte kul, hon ville amma från 22.30 fram till omkring kl 04.00 då jag gav upp och gick till vardagsrummet där hon somnade direkt i min famn och sedan. Hon vägrade helt enkelt att somna i sovrummet, det har ju gått relativt bra innan men inatt gick det bara inte. Hon ville mest äta, eller iaf ligga vid bröstet och så fort hon somnade och jag försökte lägga ned henne så vaknade hon och så var det bara att börja om igen. Hade jag kunnat sitta i den positionen och sova hade det ju gått bra men det blir tyvärr väldigt obekvämt efter ett par timmar och när hela rumpan hardomnat bort.

Hon sov ett par timmar i omgångar på soffan iaf och då passade jag på att sova där med.

Får se om vi ska prova om hon vill sova i spjälsängen inatt om hon nu inte vill sova emellan oss i vår säng.

Fick en present från Tommy igår, den kommer ge mig lite energi och pigga upp de stunder då allt känns tungt.

Idag slutar han inte så sent så Vega och jag ska ta en promenad och möta upp honom vid hans jobb när han slutar och så blir det en lång promenad hem.

Tommy jobbar 8-21 idag med, tiden går långsamt på ett annat sätt nu när jag är ensam med henne hemma. Finns massor saker att göra men jag har inte tagit tag i något ännu, vet inte hur pass mycket som går att göra heller, kanske allt går, bara jag som är ovan vid att ha en bebis vid sidan hela tiden.

Det blev en timmes promenad idag med, måste våga mig ut på andra vägar med då det blir så tråkigt att ta samma runda hela tiden. Tyvärr är det så isigt på många ställen ännu så en del vägar är nog inte ens lämpliga. Känns bra att ta sig ut en sväng iallafall, det är helt klart lite tyngre att röra sig med en barnvagn så det blir nytta med nöje. Blev en sväng i centrum, stötte på lite folk som jag känner (för en gångs skull). Oftast när jag och Tommy är iväg och oavsett vart så är det alltid folk som han känner, till och med när vi varit ända bort i Märsta och haft ärenden så har det varit någon han känt. Idag var det min tur att känna några, i och för sig så var alla relaterade till Tommy, det var inga som jag kände innan Tommy som jag träffade nu, men det kanske räknas ändå?

Hade mina funderingar på att åka till Täby centrum idag, men det där med att åka själv med barnvagn på tåg kändes främmande , jobbigt och läskigt. Det får bli en annan dag helt enkelt. Nästa vecka är det påskifirande på mitt jobb och då kommer det behövas åka tåg och buss dit. Jag hoppas att vädret blir soligt och inte alltför kallt då jag vill kunna vara med utomhus och slippa ta in henne på förskolan bland eventuella barn, syskon, föräldrar och släktingar och det är för att undvika smittor och RS viruset. Det går ju inte att "gömma" sig hur länge som helst, men undviker gärna förkylningar så gott det går.

Det blir nog en sväng till Vegas mormor och morfar då med, för att inte glömma att det snart är dags för dom att få köra den efterlängtade rundan med vagnen i centrum. Dom har väntat länge.

Jag måste även lära dom att åtminstone kunna lära sig att gå in på min blogg så att dom kan läsa och följa mina inlägg och bilder, som det är nu så är det oftast mamma som får höra saker via min mormor som i sin tur hört från min morbrors fru (som har facebook). Min mamma tycker nog det är lite surt att få höra saker i sista hand ibland.

Måste även ta tag i att framkalla bilder från graviditeten och på Vega så att jag kan skicka ett gäng bilder till min mormor. Jag hoppas verkligen att jag kan hälsa på henne med Tommy och Vega, men det där med att tåg i en massa timmar eller sätta sig på ett flygplan med en bebis....vi får se.

Det blev många avsnitt utav Unga mödrar igår. Insåg att det fanns en säsong 15 med massor av avsnitt jag inte sett. Wohoo! Vet inte om jag sett alla avsnitt i säsong 14 hela perler, och jag har förvisso inte sett alla avsnitt från de andra säsongerna heller, men det är nog inget jag orkar gå igenom hur som helst. En del avsnitt är tragiska, vet inte om man bör skratta eller gråta, och en del är väldigt rörande. Så starka personlighetet, så starka individer, unga föräldrar som klarar det så bra, och visst har en del inte alltid det vettigaste tänket och dom är nog kanske inte helt mogna, men sådär överlag.

Jag tror att jag själv har en annorlunda och mer förstående uppfattning nu än om jag skulle jämföra med mitt tycke och tänk innan jag själv blev mamma.

I mitt huvud så förstår jag inte att jag faktiskt är typ 30. Jag brukar kalla det så, "typ 30", för att jag fyller 29 i maj. Jag känner mig inte som 30, jag är någonstanns där runt 20, på ett bra sätt hoppas jag. Min mognad är det inte fel på tycker jag själv.

Jag har nog alltid velat ha "hus, hem och barn", försökt intala mig att det sk Svensson livet minsann passar mig med men det är så många gånger som jag tvekat.

Livrädd för det där trista, tråkiga och vardagsgrå livet. Rädd för att bli en robot, jag ser dom överallt. Dom där människorna som har ett påklistrat yttre leende, som tvingar sig eller inbillar sig att dom mår bra, att dom är lyckliga, att dom tvingar sig själva att leva ihop för att det är så man gör, varje dag, varje timme ser likadan ut. Det mesta bara är och ingen vågar ifrågasätta.

Nu är jag där själv och jag känner mig inte som en robot tack och lov.

Jag trivs med sambolivet trots att jag alltid behövt ha ett stort utrymme för mig själv och att få vara ensam, jag trivs med att alltid ha Tommy omkring, vi har umgåtts konstant sen vi träffades första gången och aldrig har jag känt att jag vill vara ifred (förutom vid värkarna hemma innan vi åkte in till förlossningen). Jag trivs med vardagen och jag trivs nog mer med den när omställningen har lagt sig och jag inte känner mig lika rädd och bunden.

Jag trivs hemma, fixa och göra i ordning. Jag trivs med tvätt, städ och matlagning och jag blir glad av att se knoppar som börjar komma i jorden på vår uteplats. Jag vill plantera!

Jag har ingen större koll vad det gäller att plantera utomhus så jag tror att min mor kommer att få bidra med en hjälpande hand. I mitt huvud har jag redan en bild utav hur jag står där ute i solsken med arbetshandskarna på och en spade i handen (fick lite redskap utav storebror och camilla i julklapp).

Jag har en vision utav hur jag skulle vilja ha det, men om det funkar är ju en annan sak.

Har någon tips på sådant som går att plantera utomhus och som är lättskött får ni gärna säga till.

Nu vaknar Vega och ropar. Återkommer senare!

Det blev en till promenad efter middagen. Idag hann jag till och med äta varm mat!

Vega fick ett bad och jag passade på att fotografera lite.

Varit en något orolig natt och det var gnälligt imorse med, jag tror att hon kanske sovit mindre bra eller så och jag försökte lösa det genom att göra oss båda en bra tjänst genom att ta en timmes promenad i det trevliga men något kalla vädret. Stannade förbi och handlade på vägen hem, jag gillar verkligen blommor och växter men tyvärr finns det två stycken katter som gillar att tugga sönder det mesta i den vägen. Jag hade velat smycka ut fönstrena och inreda snyggt med växter och blommor som passar ihop men nu när det inte är en lika klar självklarhet så fick det bli två stycken Echeveria, en variant av en sk fetbladsväxt, dom är lättskötta, tåliga och vill ha det torrt. Just dem jag hittade har dom färgat lila, hade röda och svarta förut, men dom försvann visst någonstans i samband med flytten.

Hittade även till min förtjusning nya Ben&Jerry glassar, finns tre nya smaker nu och det var inte det lättaste att välja.

Nu blir det nog lite tv tittande utav Unga mödrar, glassen får vänta tills efter middagen ikväll om Vega tillåter.

Vega sov bra inatt, även om hon vaknar en del så tyckte jag att det var en ovanligt bra natt för henne och det medför att jag sovit rätt bra med och känner mig pigg och utvilad.

Tommy jobbade tidigt imorse och kom hem tidigt med, en hel dag ihop! Medan han och Vega vilade ihop på soffan så passade jag på att duscha, dammsuga och dammtorka.

Det här med damm kan jag störa mig på, iallafall när det gäller att se damm hemma hos mig själv (att dessutom ha svart golv och svart inredning hjälper ju inte direkt).

Fått tipset om att sköljmedel i vatten och torka med trasa ska funka för att hålla damm borta, men jag vet inte om det funkar så bra faktiskt? Har jag fel sköljmedel eller fel trasa eller envist damm?

Jag tror att mycket av dammet kommer finnas här en tid då det blev så mycket spacklande och slipande i samband med att vi flyttande in. Men det finns kanske någon med tips för att hålla det mer damfritt ändå? Kom gärna med era förslag eller tips!

Vad har jag mer hunnit idag, jo jag har tagit tag i sådant här viktigt som att försäkra Vega, och ändrat hemförsäkringen till månadsbetalning istället för att betala per helår, blir så äckligt dyrt annars.

Fyllt i papper från folkbokföringen så att hon får sitt namn bekräftat och hunnit mata lite spindlar.

Just ätit en något sen frukost,

det där med att vara duktig och äta på vettiga tider finns inte riktigt längre, men det funkar bra ändå.

Bvc besök själv gick bra. Fullt med andra mammor och pappor och deras små och stora i väntrummet och det är svårt att låta bli att snegla och titta och jämföra.

Nu väger Vega 5095 gram och är 57 cm lång, hon är lite störe än medelmåttet men följer sin egen kurva bra. Hon var glad under hela besöket, vår barnsjuksköterska tyckte att hon är väldigt medveten och följer bra med blicken för att bara vara drygt 3 veckor gammal. Hon visade och förklarade när Vega låg och tittade på snurr-mobilen ovanför sig, tydligen ser dom färgerna svart och rött väldigt bra och något annat som gärna fångar deras uppmärksamhet nu är lampor och ljus och det är något jag märkt på henne med. Jag frågade henne hur det är ang att tatuera sig när man ammar för det har jag hört lite delade åsikter kring men hon kunde inte se något hinder till att inte göra det, så förhoppningsvis finns det snart möjlighet och tid till att bygga vidare. Så fruktansvärt nöjd med henne, riktigt trevlig och alltid ett bra bemötande.

Nu kommer även en föräldragrupp att startas i April, det ser jag fram emot.

Blev en promenad förbi affären och lite handlande. Något jag tänkte på igår när jag var förbi H&M var hur dåligt anpassat det är för inte bara barnvagnar, utan även rullatorer eller rullstolar med säkert.

Det går ju inte att ta sig fram med vagnen mer än rakt fram och någon sväng och lite utrymme för att komma fram till kassan, men att kunna ta sig fram för att se en större del utav kläderna (eller smink) är ren omöjlighet ifall jag inte väljer att ställa ifrån mig vagnen först. Trist! får bli att besöka en annan H&M isåfall.

På tal om kläder så gör det mig påmind om mitt lilla försök att få lite ordning i garderoben bland mina kläder häromdagen. Plötsligt är alla mammabyxor för stora överallt. Snart är det Hejdå mammabyxor! Hejdå 15 kilo!

Mammatröjor är dock smidigt ännu då dom är stora och har lite utrymme när man ska försöka vara sitt smidigaste jag och amma utan att visa hela världen. Dags att rensa och röja överlag, finns nog en del att skänka och kasta upptäckte jag, och sen dags att ta in kartongen som står i förrådet med dem kläder som plötsligt var för små när magen växte. Har insett hur mycket kläder jag faktiskt har, fast det inte alltid känns som det när man ändå står där och tycker att inget passar.

Numera är det roligare att köpa till Tommy och Vega. Har Tommy coola tröjor på sig med snygg urringning så kan det vara min förtjänst. Mitt mål är även att få han att inse att han visst kan  ha linne på sig.

Tack till alla fina presenter och kläder som Vega har fått. Hade velat fota allt och tacka alla en och en, men det mesta har redan hamnat på plats i hennes garderob och väntar på att få användas.

Det är extra kul att ibland komma på Tommy med att stå och leta kläder åt henne, för att sedan byta för att det inte passar ihop. Tack till er alla från mig, Tommy och Vega.

Nu blir det Tv och soffan och kramar på Tommy.

Det är nog en stor del utav min omställning, all den tid jag och Tommy hade förut som själva.

En kram eller puss kanske kan tyckas så lite annars och det är tråkigt att folk överlag glömmer att ta hand om varandra och visa sin uppskattning med så små medel.

Några dagar efter förlossningen ville en del utav mig bryta ihop för att det kändes så konstigt att vara så "långt ifrån" honom, den där närheten som inte riktigt fanns på samma sätt, men som kommer tillbaka tids nog. Just det där fysiska, att ligga bakom varandra i soffan eller ha en lång sovmorgon ihop när man ligger och bara småpratar om allt och inget. Det är något jag saknar.

Du måste ju skapa en blogg!?

Jag tror att det var Tommy som bestämt hävdade det, jag vet inte varför eller i vilket sammanhang som det kom fram ur honom dock. Jag har läst lite webdesign och html förut, tyvärr har jag glömt det mesta och mitt tålamod att ens försöka finns inte för tillfället så istället blev det en simpel "färdig" mall att skriva av sig på istället. Det här med blogg är ganska svårt tycker jag, hur öppen och ärlig ska man vara egentligen, är det ok att skriva av sig på alla sätt och vis eller ska man vara lite dämpad kanske, jag vet faktiskt inte ännu hur jag kommer att förhålla mig till det men det visar sig väl med tiden.

Jag valde att kalla detta första inlägg enligt rubrik: Dag Ett, och inte bara för att det är första inlägget utan även för att det var min första dag som "ensam" mamma med Vega. Tommy har varit hemma i drygt 3 veckor då hans pappadagar föll sig så bra med hans schema på jobbet, idag började han jobba igen och det blev min första prövning med att vara ensam. Det var faktiskt ingen större skillnad egentligen, lite mera tomt bara och såklart har jag saknat honom, annars var det sig likt i rutinerna som råder för tillfället: blöjbyte, äta, sova, blöjbyte, äta, sova..och lite gny och skrik emellanåt.

Jag känner ibland smaken av den där energin som fanns förut, att vilja göra massor med saker och helst samtidigt och allt på samma gång, v ilket faktiskt inte går att göra.

Det är svårt att blunda och säga till sig själv att det faktiskt är okej att det inte är dammsuget på några dagar eller att det ligger för mycket smutstvätt i korgen eller att det är en enda stor röra i skafferiet. Jag kommer nog lära mig att blunda för mer saker tids nog, det tar lite tid att ställa om sig bara.

Jag lyckades ta mig iväg och handla själv idag, inte helt själv såklart, Vega var med.

En liten oro inför att hon skulle vakna i affären och låta alla höra hennes vrål, och hennes vrål betyder oftast att hon vill ha mat, och då betyder det att hon ska ha det på en gång och inte alls kan vänta ett par minuter, och det fungerar inte att försöka få henne att somna om heller.

Det där handlar nog mest om min egen rädsla utav att inte ha kontroll eller något, och varför jag egentligen skulle bry mig om vad andra tycker om att hon skulle börja vråla i affären är ju relativt löjligt, men sådan är jag helt enkelt.

Det gick trots allt väldigt bra och vi tog en promenad extra innan vi gick hemåt.