Det är bara att konstatera, det där med rutiner finns inte just nu.

Det är bara att acceptera, ta dag för dag och timme för timme.

Jag tror att det är bättre för mig, slippa stressa upp mig för den eventuella planeringen som kanske inte blir som just jag hade tänkt mig.

Jag behöver lära mig att slappana av, skaka av mig en hel del från mina axlar, annars kommer jag inte att fungera bra.

Jag har för mycket krav på mig själv och för många måsten, det vet jag, men ändå är det så svårt att släppa. Jag oroar mig och tänker på så mycket, väsentligt och oväsentligt, och saker som inte rör mig nu ens.

Att dessutom ha ansvar för någon annan varelse, detta lilla underbara liv, är enormt underbart men ack så skrämmande med. Jag tror inte jag förstår att vi är två om det, jag tror att jag ensam bär allt ansvar, troligtvis för att hon är så beroende utav mig just nu, dels för att jag ammar och det är så jag vill ha det med.

All kärlek till dig, underbara unge!

Var och hämtade ut ett paket ikväll, det var till Vega. Nya kläder.

Plötsligt är någon annan helt i fokus när det gäller att köpa saker. Visserligen kan jag inte låta bli att köpa till Tommy heller. Jag har inte köpt så lite till mig själv någonsin och det är så fruktansvärt skönt, inser hur mycket jag faktiskt redan har och att jag ändå inte hinner använda allt heller. Dessutom blir det så mycket roligare att köpa när det verkligen är något jag vill ha eller behöver än det här spontan shoppandet som är lätt hänt annars.

Förra veckan beställde jag en bunt tights och leggings till Vega, blir snart för varmt för tjocka mjukisbyxor.

Har även köpt en hel del begagnat utav en tjej, eftersom det numera finns gott om kläder i byxväg så blev det lite tröjor och klänningar. Jag måste erkänna att det är sjukt kul att matcha sitt barns kläder - vilket jag aldrig trodde att jag skulle erkänna själv. Så extremt noga är det inte och jag köper gärna billigt och begagnat, men det där med att det ska se vettigt och snyggt ihop är ju ett plus i kanten.

Satt nyss och läste bästa Lindas blogg och hittade ett inlägg där hon skrivit av en sms konversation vi hade. Det är över 3 år sedan vi hade den, men jag minns det som igår.

Så jäkla underbar konversation!

All kärlek till dig Linda <3

Är det såhär hon funkar? tanken slog mig ganska nyligen. Här har jag gått och trott att jag känner min (snart) 9 veckors bebis ganska bra, att jag kan hennes rutiner men ack så fel jag hade.

Inte konstigt hon varit ledsen och förbannad vid alla tillfällen då jag trott och tyckt att hon borde ju vara hur glad som helst. Ungen har ju för tusan varit övertrött, inte konstigt att hon blivit hysterisk,

Jag har inte hunnit eller haft tanken på att blogga, all tid har gått till Vega och givetvis ska det ju vara så men jag har varit så förtvivlad så många stunder (och kommer garanterat känna så igen dagligen) för att jag inte förstått vad som är knas, varför blir hon så arg/ledsen/hysterisk.

Senaste dagarna har det börjat gått upp lite för mig iallafall, när hon vaknar, hur länge hon orkar vara vaken innan hon måste sova och vad som får henne att sova.

Veckans föräldragrupp möte resulterade i att efter 20 minuter var Vega hysterisk och med en förtvivlad mamma med ångest som sedan gick därifrån med en fortfarande hysterisk Vega som ifrågasatte sitt föräldraskap och kände sig som en helt otroligt värdelös mamma.

Nu tror jag att det var så att det där mötet var mitt i hennes sova-eftermiddag-tid, hon var helt enkelt övertrött och inte så konstigt att varken mat eller tröst hjälpte då.

Nu har vi prövat gått upp runt 08.00 sen efter ca 2 timmar blir det promenad så att hon somnar, när hon vaknar är det äta som gäller. Efter ytterligare 1,5 - 2 timmar behöver hon vila igen och gärna ett par timmar osv. Försöker få henne att somna inomhus med just nu är det inget hon vill så istället får hon somna i vagnen ute och sedan körs vagnen in och oftast fortsätter hon att sova inomhus.

Har blivit många promenader, men det är det värt!

En glad Vega gör mig så mycket gladare och jag slipper känna mig som en värdelös mamma som inte känner mitt eget barn.

Imorse vaknade jag av en vaken och glad bebis som låg helt själv bredvid mig och gnydde lite men ändå accepterade läget att jag bara låg bredvid henne. Att sedan få mötas av ett stort och underbart leende från denna lilla underbara människa gjorde min dag.

Hon behöver sova ofta och mycket. Sen vet jag att dom rutinerna hon har nu kommer ändras från dag till dag och så kommer det att vara, men nu har jag lite grepp om det hela iallafall och det känns så fruktansvärt underbart.

Vad har mer hänt? Jag har köpt dödskalle skorna från Iron Fist, såg dom som en slags present till mig själv då jag var snäll och köpte ett begagnat Ps3 Tommy.

Mina föräldrar var här i Onsdags och firade Vegas namnsdag och eftersom Tommy även var ledig så passade vi på att få hjälp med att göra i ordning på uteplatsen. Vi rensade skit och löv, sopade och planterade en hel del och det blev som en helt ny uteplats.

Linda och hennes dotter E har även varit här på fika och klappande på Vega.

Tommy och jag har även tagit vår första fika utomhos ihop med Vega i år. Solglasögonen var givetvis på.

Någon här hemma är glad över sitt ps3 och har varit uppe tidigt de senaste två dagarna.

Vega var pigg vid halv åtta imorse så vi gick upp och säll och sällskapade Tommy i soffan när han spelade. Vega somnade sedan om och sov nästan fram till halv elva.

Jag hann både bädda, dammsuga och göra mig i ordning innan vi gick för att möta Linda vid tåget.

Det blev några timmar med fika, prat och promenad, underbart! Måste göras oftare.

Linda har jag känt länge och under en tid hade vi inte kontakt alls men sedan togs den tack och lov upp igen. Även om vi inte hinner ses alltför ofta så känns det alltid som om det vore igår när vi ses.

Linda är sådär bra så att det går att prata med henne om allt och inget, vi brukar kalla det att ordbajsa.

Efter promenaden och efter att följt Linda till tågstationen gick jag och Vega hemåt.

Hennes "gunga" som ska kunna gå på batteri och även spela melodier anlände idag. Tur att den gick att få hitkörd för den var rätt stor inte helt lätt att bära. Har inte provat den ännu eftersom det är brist på sådana batterier för tillfället. Hon prövade den dock och jag gungade henne och han skrattade en massa så jag tror att den fick godkänt utav henne.

Hittade den billigt (Tommy hittade) på en "grupp" på facebook där dom har köp, byt och sälj i Åkersberga. 250 kronor, perfekt!

Hon somnade sedan i min famn en timme medan jag kollade tv och sedan vaknade hon och ville ha mat.

En timme senare somnade hon om och då blev det promenad till affären och hon sov vidare i vagnen.

En massa blöjor är inhandlade, jäklar vad dyrt det faktiskt är nu när "new baby" blöjorna som är i storpack faktiskt börjar bli för små. Dom avser att vara för 4-7 kilo i storlek 3 och nu när hon är över 6 kilos gränsen så dröjer det nog inte alltför länge innan hon är över 7 kilo.

Har just hunnit slänga i mig lite mat eftersom hon sover ännu, funderade på att gå och möta Tommy vid hans jobb när han slutar vid 21 men det blir nog kanske tight nu, det tar väl minst 45 min för mig att gå dit och innan så ska helst Vegas mage vara nöjd och glad med mat så att hon slipper bli förbannad och hungrig i vagnen. Om inte annat så får vi vänta på honom här hemma och överösa honom med en bunt pussar när han kommer.

och ny energi?

Helgen flöt på, vni gjorde inget speciellt men det var trevligt ändå. Hoppas pappa inte har haft det alltför tråkigt nu när mamma är i Skåne hos min mormor, hade ju kunnat hälsa på honom förvisso men känns inte så lockande att behöva köpa ett busskort för det.

Har varit sugen på att plantera ute, speciellt när det varit fågelkvitter och sol utanför, har försökt läsa mig till vad som passar att plantera utomhus. Någon lättskött buske vore fint för att täcka upp den tråkiga tomma ytan som är vid väggen och sedan blommor till den stora rabattlådan. Ett snyggt arrangemang i en stor kruka eller något kreativt med sten hade inte varit helt fel heller.

Vad gäller buskar så hittade jag en del snyggt från släktet Spirea, det kanske kan vara något.

Det lutar även åt penseer, ingen ide att lägga ned en massa pengar på något som jag kanske ändå råkar ha ihjäl. Vet inte hur pass "gröna fingrar" jag har. Jag önskar verkligen att katterna låter bli blommor i framtiden, åtminstone orkider, ät vad ni vill, men inte orkider. Jag hade en bunt olika förut och det är verkligen kul att lyckas få dem att blomma igen.

Tror ändå att jag kanske ska lura hit mina föräldrar på fika någon solig dag, locka med kaffe och fika (Tommy bakade drömmar igår) och så kan mamma hjälpa mig med val utav blommor som passar utomhus.

Igår fick Vega besök utav vänner till Tommy, Ann och hennes dotter Gabriella.

Vega tackar för alla presenter. Skallran var även väldigt populär hos katterna så den blir till att gömma bra så länge.

Annars flyter det på, idag blir Vega 7 veckor. Fortfarande i någon form utav utveckligsfas och -jag-kan-inte-riktigt-komma-till-ro-fas. Oftast eftermiddag, idag var det även förmiddag, det är tufft när jag inte riktigt vet vad hon vill och hur jag ska hantera det och om det är "normalt" osv.

Hon sover bra på natten i sängen ännu tack och lov, men att vila där under dagen var inte alls kul i mer än att hinna stänga ögonlocken i 2 minuter för att sedan vakna och tala om sitt missnöje.

Babysittern dög inte heller. Barnvagn och promenad med mig och Tommy sedan dög, hon har sovit en timme. Jag tror att den timmen är väldigt värdefull för henne och det gör inget om det hade blivit två timmar heller.

Igår somnade hon själv i vår säng, hon sov visserligen bara drygt 3 timmar men det är inte illa för att vara henne, och det faktum att hon just somnade helt själv och inte på mitt bröst.

Idag var det även bvc, tre veckor sedan sist och nu vägde hon hela 6090 gram dvs nästan ett helt kilo mer sedan senast. Längden var 59 cm så vikten följer ju ändå hennes längd. Jag undrade om hon kan äta för mycket och gå upp för mycket men det var tydligen ingen fara eller risk när man helammar, det är skillnad om det hade varit så att jag gav henne ersättning eller om hon var äldre och åt mer "riktig" mat.

Jag måste lära mig hur bärsjalen fungerar för det där med att bära henne på en arm och ha friheten att att kunna göra något mer samtidigt är hon snart för tung för, speciellt när det inte går att hålla henne hur som helst nu när nacken ännu inte är riktigt stark.

Blev även en lång två timmars promenad med en vän som jag gick i gymnasiet med. Hon är numera även Åkersberga bo (igen) och har två barn. Mycket trevligt!

Igår var det föräldragrupp för första gången! Tommy var med och han är alltid ett bra stöd.

Det gick bra, nästan alla bebisar var ledsna och grät eller var förbannade någon gång. Vega och en till var dem yngsta i gruppen och ändå tror jag hon är den största, eller snarare, hon är den största (längsta).

Allmän introduktion och presentation, blir trevligt med en föräldragrupp, bolla ideer och tankar och ställa frågor.

På förmiddagen idag fick vi besök utav Micke, Alexandra och deras Lemmy. Vega och vi tackar för dem fina pjamasarna!

Eftersom Tommy jobbade kväll så tvingade jag mig själv att våga åka till Täby själv för första gången.

Imorgon ska min mamma åka till min mormor i Skåne och det blev en sporre för mig att hinna åka förbi mina föräldrar idag och lämna lite fotografier som hon ska ta med till mormor, fotografier på Vega.

Vega sov på tåget dit och hem och det gick bra att ta sig på och av tåget med vagnen, trots att ingen erbjöd sig att hjälpa.

Jag fick ett alternativ till amningssjal utav min mamma, tack!

Frågade henne om hon kunde hjälpa mig att sy något som jag kunde ha på mig när jag ammar för att slippa visa upp hela mig själv, åtminstone när jag är på allmän plats och påväg till tygavdelningen hängde det fina svarta capes i lagom tunt material och bara skrek på mig. Perfekt! Problemet är löst och det blev billigt för mig med.

Jag åt middag med mamma och pappa och dem fick gosa med Vega. Pappa var en mycket stolt morfar när han vågade hålla henne och hon somnade gott i hans famn. Mamma satt och visade gamla fotografier från när jag var liten och visade även ett album med gamla bilder från tiden när hon och pappa just hade träffats och det var jättekul att se. Det är verkligen något magiskt över gamla bilder.

Nu blir det soffan med Tommy & Vega.

Jaha! mera snö igår och mera snö idag, bara att acceptera och stå ut.

Inatt sov vi alla tre i sovrummet. Vega somnade på mitt bröst och sedan kunde jag lägga ned henne bredvid mig och där sov hon i flera timmar i sträck. För första gången på länge kunde jag äntligen sova bredvid Tommy och krama på honom igen, underbart!

Nu förstår jag nog varför hon inte gillat att sova i sovrummet förut och det var nog för att det var då hon åt sämre och sov dåligt men nu när det flyter på så var det ju inga direkta större problem att somna där inne. Blir till att försöka sova där även inatt igen.